"manfall"
Nu är det alldeles galet här.
Igår när jag skulle åka och besöka maken så tänkte jag
slå två flugor i en slag.Jag tog med mig Otto för jag skulle
ju åka förbi veterinären så då kunde jag lika gärna åka inom
och väga Otto.
Och när jag ändå var hos veterinären,så kunde
de ju klippa hans klor. Själv vågar jag inte.
Jag är så himla rädd att jag skall klippa för djupt.
Vad händer?
Jo Otto skriker till när djursjukvårdaren skall klippa
en klo på höger baktass. Hon tillkallar veterinären,
som konstaterar att klon är helt sprucken.
-Detta måste åtgärdas bums.
-Det går inte att fixa med silvertejp?
-Näe han måste sövas och klon måste BORT.
-Glöm silvertejpen.
-Jaha.§§§§§§§§§§§§
-Kan du lämna in Otto i morgon klockan 8 sharp?
-Okey då,fast då får du kolla hans höger armbåge samtidigt.
Den där gamla skadan,som Otto fick då han bara var 12 veckor,
och kastade sig ner från altan 3 meter ner i källartrappan.
Jo hon,veterinären,skulle "kasta en röntgen.
Ny God.
Som om inte jag hade nog,så ringer maken idag och berättar
att katetern åkt ur.
Herregud.
Hur mycket kan det bli på en gång?
Inte vet jag.
Nu är det bara Olle och jag hemma.
Jo men Totte är ju här oxå förstås,men ändå.
Familjen är decimerad till hälften.
men käre tider...att allt ska hända på en gång?! och vetrinären...inte är det billigt heller!
ha det så bra ni kan kära du! stor-kram!!!
log åt din kommentar på min blogg:) inte människa/människa utan djur/människa...det är vi det:))
ja jag skulle lätt kunna bo i en stuga i skogen med bara mina djur...eller...mitt djur nu då:(
skönt att höra att han är hemma igen, hoppas det går bra för din make med!
kram på dej, och tack för att du finns...känns som du är en riktigt riktigt god vän! att vi inte setts i verkligheten spelar väl ingen roll va?
kram, nej jättekram på dej! du är för go!