Storm

Sedan igår har här stormat. Vi säkrade parasoller och annat löst så här har vi klarat oss bra. Regn o storm i slutet på juli nästan som höststorm. Liknade mer november än juli. Blir det inget mer sommar? Regn o rusk har vi fått nog av nu. När det väl börjar regna i detta land så slutar det aldrig. Till och med hundarna blir ju lite låga och vill inte gå ut ens. Otto vill men Olle vill helst ligga kvar inomhus.

Jag har oxå hållit mig inomhus. Inget trädgårdsarbete de senaste dagarna. Ligga och läsa är lämplig sysselsättning regniga dagar.

Fick ersättning från FK även denna månad och det har inte kommit något skriftligt om att ersättningen skulle upphöra heller,tack o lov.


Lite varje dag

Jag får gjort lite varje dag ute i trädgården mellan skurarna så jag är nöjd med mig själv. Igår bakade jag en morotskaka oxå. Mums va god den blev. Massa Philadelphiaost på.

Fast jag är lite orolig för maken börjar tjata om kalas och det är något jag inte gillar. Kalas innebär en massa sådant jobb som jag inte gillar. Kalas är väl okej men som sagt det där jobbet runt är inte okej. Dessutom är kalas inget för mig. Jag kan ju inte socialisera mig med människor längre,so what.
Maken älskar ju kalas. Han tror att alla kalas är för honom som han älskar att prata. Men om man inte kan det då? Hur gör man då? Då är det väl inte så himla kul med kalas eller?


Utejobb

Nu håller jag på med utejobb mesta tiden. Det växer en massa där jag inte vill att det skall växa,så det får jag klippa bort. Plommonträd i potatislandet,och tistlar hela vägen ner till septiktanken,björnbär i gruset,små alar på min lilla stig.Allt måste bort.Bort bort.
Tänk om jag hade orkat slå med lien. Tyvärr går inte det då någon klantare sabbat min bra arm. Min bra arm är min vänsterarm. Trots att jag tränar den som en dåre vill den bara inte längre.
Jag skall börja på sjukgymnastik för att se om de har några övningar som kan hjälpa mig att få lite mer rörlighet och styrka i den. Jag bara vägrar att ha en sån arm.
 Råkade se ett program om en kvinna som fick ett nytt bröst. Hon skulle även ha en bröstvårta.
 Men va sjutton!!!!!!!! Inte springer man runt och visar upp sina bröstvårtor eller?
Jag skulle bara vilja ha ett ansikte som inte alla glor på,och en fungerande arm,och ett bett som går att äta med.
Allt detta skulle förbättra min livskvalitet något enormt.


Några nya bilder






Fortsättning följer

Nytt avsnitt i FK följetongen.

Ny handläggare ringde mig igår. Handläggaren hade fått veta att intyg inkommit till arbetsgivaren ifrån företagshälsovårdens läkare. Nu ville FK ha en kopia på detta intyg då det kunde påverka min rätt till sjukersättning. Min rätt till sjukpenning skulle ju upphöra,men jag har inte fått något skriftligt på detta beslut ännu och det borde man ju få,eller? Det är lika spännande inför den 27 i varje månad. Kommer det några pengar denna månad?
Så den här följetongen är långt ifrån slut. Nu har jag kopierat och skall sända in det till
FK inläsningcentral i Östersund. Vilken byråkrati. Försökte även nå arbetsgivarens representant men hon var på semester och återkommer på måndag.

Idag regnar det inte men det skall komma in ett nytt regn snart sa dom på vädret. Och blåbären står och väntar i skogen,hoppas jag iallafall. Det är en bra bit dit och jag vill inte gå ifall att det skall bli regn. Så det blir att avvakta lite till.


Regnigt

Min gud vad det regnar. Från igår kväll har kommit över 35 mm regn i vår mätare.
Nu kan det ju sluta regna. Jorden har fått sitt nu vill vi ha sol och värme igen tack.
Idag ville inte ens hundarna gå ut. Fast en lite sväng för att uträtta de värsta behoven
fick det allt bli. Olle gick under mitt paraply.

Jag vill ut i skogen och leta efter blåbär. Nu börjar jag tröttna på jordgubbar med
rå-rörsocker och creme fraiche. Fast det är gott men nu har jag ätit det i flera dagar.
Jag kör jordgubbarna i maskinen så jag kan svälja utan större problem.

Kolla även in mitt barnbarns fina blogg. Det är länkat till den till vänster under Emelinas blogg.
Emelina har gjort sin blogg så fin nu.


Lite minipausar

Som ni ser tar jag lite minipauser från bloggandet.
När man inget har att skriva om är det bättre att låta bli,tycker jag.

Igår fick jag svar på mina prover. Samtliga prover visade på kanonbra resultat.
Jag blev så glad så jag jobbar vidare på mina små projekt utomhus. Det är lite ogräs som skall bort och så vidare.

Igår tvättade maken huset med högtryckstvätten och jag fick ge mig på fönstren. Jag hade glömt att det läcker in vatten i de 40 år gamla fönstren så jag fick ta såväl ute som inne och emellan. Om jag hade kommit ihåg så hade jag nog inte föreslagit det projektet,men nu är det gjort och va rött huset blev.All sot och spindelväv for all världens väg.

Nu i skrivandes stund har vi en hantverkare här som installerar en  fjärrkontroll till den stora markisen. Maken påstår han han inte orkar veva in och ut markisen längre. Jag orkar. Det är visserligen 50 handtag om den är fullt ute men jag brukar tänka motion,fast ibland har det varit väldigt tungt. Väldigt tungt. Tur att det minnet är kort. I övrigt är minnet otroligt bra. Alltid nått.


Finland

Nu vid denna tiden bör Åse ha landat i Finland.Åse min vän från barndomen.Denna globetrotter som far jorden runt mest hela tiden.Jag skulle så gärna vilja träffa henne nu när hon är så nära.Här kommer en bild på vännen Åses dotters hund.Är den inte vacker denna bruna labbe?

När jag ser detta kort så tänker jag på vår kära Mimi som vi hade i 10 år. Mini har varit död i över 20 år.Hon levde mellan 1979-1989,men minnet lever vidare. Det är nästan som om jag kunde känna henne. Det ser ut som"vår" Mimi på "vår gräsmatta". Mimi var en underbar hund.Sörjd och saknad av hela familjen. Vi talar fortfarade om vår älskade Mimi.


Mördarsnigeljakt

Här kommer lite bilder. När jag gick ut på mördarsnigeljakt hade jag ett stopp i halsen efter att jag försökt mig på en liten ´bit bröd med massor av smör.Det gick inte så bra.Stoppet varade bara runt en timme.Skönt.


Växthuset

Bougavilla

Första mogna minigurkan.

Morbacka pelagon.

Början till en vinddruvsklase.

Vild lilja på tomten.


Tre gringos

Vi har tre hundar över helgen. Totte är här då
hans husse o matte är på bröllop i Norge. Maken
skulle oxå varit med men det blir för mycket för honom.
Det tenderar bli lite väl tuffa fester när man är i Norge
och det är inga pansjisar på festen precis. Där är bara
många unga människor och festerna pågår långt efter
att solen gått upp. Både maken o jag var ju bjudna,men
jag orkar inte heller och det är inget kul när man inte
kan äta som folk. Vi 5 här har det lugnt o skönt. Idag
tog vi sovmorgon. Maken väckte mig, då var klockan
redan 9.Ingen stor ide att gå upp i ottan när det regnar
ute,men det är ju fruntimmersveckan nu.


Typ städnoja

Har fått lite städnoja då man inte kan jobba ute.
Här rensas och röjes för vilda livet.Allt gås igenom 
Kökskåp,tvättstuga,prydnadsaker maskindiskas.
Var kommer all energi ifrån???????????????

Frida var här idag.
Hon var stressad som vanligt.Måste bara inom och hämta hämta bröllopspresenten
och gratta sin farsa och iväg.

Hon var som vanligt.Inte alls som hon var i Stocken.Jag ville inte störa henne
med mitt tjafs.Men jag blev dödligt besviken på henne på Stocken.
Tyvärr har hon alltid så bråttom att hon inte hinner lyssna på mig.
Jag är ju bara hennes mamman. Vem bryr sig.
Fast jag skulle gärna vilja att  att mina barn lyssnade på MIG
någon gång.Att dom orkade höra och vänta in mig.
Prata är svårt men skriva enklare.

Fast nu har jag fattat ett stort beslut och faktiskt sagt det rent ut.
Om det skall komma mer övernattade gäster så får maken ta hand om det.
Här har i 42 i varit rena rama hotellet.Gäster från Norge och Danmark.
1000 tals.
Maken älskar gäster men hatar jobbet runtom.
Han vill mingla och ta hand om gäster.
Sedan när dom åker gå han och lägger sig
och jag städar huset
Nu har jag gjort det i 41 år så nu får han ta nästa 41 år.
Rätt skall vara rätt.



500 kronor fattigare

Men nu har jag fått tillbaka min laptop. Inte ens
vår reparatör visste vad det kunde varit för något
fel med den,men han fixade den iaf och det är huvudsaken.
Jag trodde att jag fått ett otäckt virus eller att hela
datorn pajat men icke. Den var bara helt svart.
Det var nått med filer hit o dit.
Rena rama arabiska för mig.

Jag använde måndagen till att försöka fixa den på egen
han, plus att jag var på Sahlgrenska ÖNH. Gud vad jag
klagade över min svidande tunga. Jag klagade så till
den milda grad att jag blev sänd på provtagning. Svar
på proverna skulle komma via brev någon gång. Sedan
var jag på Östra sjukhuset. Himla rännade på sjukhus.

Igår avslutade vi kantarellsökkursen. Vi har haft en väldig
tur med vädret. Inte en droppe regn. Igår var Ott jätteduktig.
En sådan otrolig skillnad det var på oss bägge faktiskt
 om man jämför igår med hur det var förra tisdagen.
Vi fick ett diplom med väldigt väl valda omdömen samt
förslag på hur vi skall gå vidare när det gäller kantarellsöket.

Mördarsniglarna verkar vinna ändå för att det regnat oavbrutet
sedan vi la ut giftet. Men vi har mer så vi skall lägga ut
så fort det blir lite uppehållsväder. Om det nu inte regnar till
oktober förståss. Hoppas att det blir mer sommar och sol
och BAD. Nu fick jag änna lust på mer utomhusbad.





Arsenik o gamla spetsar

Igår plockade jag upp en massa döa o halvdöa sniglar
i trädgården. Idag ligger här lika många. Lite synd bara
att man tar död på alla möjliga sorter sniglar. Små söta
sniglar med hus på ryggen,leopardsniglar,vanliga
svenska skogsniglar och den fruktade j...la Spanska
skogssnigeln, i folkmun kallad mördarsnigel. Detta äckliga
kräk som muterar sig och kannibaliserar o röjer runt i
min och andras trädgårdar.
De äckliga slemmiga kräker bli då rakt inte mindre slemmiga
efter att de ätit av Schneckenkorn precis.
Inte blev det någon träning i att leta kantareller igår heller.
jag skyller på regnet. Istället ägnade jag mig åt att sy på spets
på en gammal klänning och att sticka färdigt en halskrage.
Garnet var billigt bara 40 kronor gick kragen på.
När klänningen med spetsen är färdig så skall jag fota
och lägga ut här på bloggen.
Förresten vilken lång bloggpaus jag tog då.
Tack Gladmymlan.


Bloggpaus

Det får nog lov att bli lite ofrivillig bloggpaus för min del
eftersom laptopen helt har lagt av. På måndag skall
jag ringa till HP och söka svar på felet som iallafall
inte jag kan avhjälpa. Under tiden får jag väl ägna mig
åt annan sysselsättning,som att träna kantarellsök
med Otto,i regnet.Det gick ju inte alls bra i tisdags
och då lovade jag att träna hemma. Fast jag känner mig inte
speciellt inspirerad därtill.


Min dödsdag

Gjorde ett kul test idag på morgonen då jag inte hade något annat för mig.
Här kommer resultatet.
Skall jag verkligen bli så gammal?
86 år......................
herreminje.
Då har jag långt kvar.


Död o pina.

Nej jag skojar bara.
Giftet till mördarsniglarna kom igår så nu ligger det döda
sniglar över nästan hela tomten,och detta trots att det regnat
oavbrutet sedan vi lade ut giftet igår kväll.
Gud va skönt om man slapp jaga mördarsniglar varje morgon
och kväll. Varje dag har jag tagit ett hundratal. Snacka om invation

Fast nu ikväll då jag skulle sätta på laptopen så var den död oxå.
Det var så lagom kul . Fattar bara inte vad som hänt.Jäkla apparat.
Har fått "låna" makens gamla skorv. den är bara såååååååååå
trög.
 


Sjukpension?

Jag träffade en helt underbar läkare med stor empati
på företagshälsovården,Human hälsan igår. Det var en
kvinnlig läkare. Vi hade ett långt samtal. I nästan 1½
timme talade vi med varandra. Jag fick lämna materialet
då läkaren omöjligt kunde hinna läsa allt detta. Det
behöver hon säkert 1 dag för att göra.

Kontentan av det hela blev att  läkaren skall
skriva en ansökan till FK och snabbt skall det gå,
sa hon.
-Så här skall du inte ha det.
-Du behöver din styrka till
 att bekämpa dina problem,dina sjukdomar
 och dina förestående operationer.

Gud så skönt att äntligen träffa en läkare som har en helhets-
syn.  En som ser hela mig och inte bara en liten del,som
att jag har sväljsvårigheter t.e.x.

Så nu är det bara att invänta hur försäkringskassan tar detta.

Måste bara lägga ut en bild när jag badar.

Det var skönt det. Och vattnet var ju helt ljummet. Säkert 25 grader.


Parad

Nu har Otto satt på Quinny. Den lilla sötnosen kom hit
för ungefär 1 timma sedan. I höglöp o allt. Det rara lilla
paret sprang upp en liten bit i skogen och så var det
klart.
Han har tur vår Otto. Tikarna kommer hit hem till han.

Lägger ut en bild på materialet som jag skall ha med
mig till företagsläkaren i morgon. Det är långt över
55o sidor så han kommer att ha  att göra med att
läsa alla journalanteckningar och ändå har jag inte
fått från samtliga vårdgivare ännu.

Jag fick besked om att ta med mig så mycket som möjligt.
Ha,ha.
"Skadeglädjen är den enda sanna glädjen".


Testosteronstinn

Nu är min lilla älskling verkligen testosteronstinn.
Senaste tiden har han varit så himla dum mot
Olle o John när han och jag kommer hem efter
att vi t.e.x varit på kursen. Han morrar o har sig.
Helt psyko. Pratade med min duktiga hundinstruktör
igår och hon föreslog en kastration av honom.
Själv hade jag funderat på avlivning,men det är väl
mer våld än nöden kräver. Ringde idag och fick veta
att det kostar 3000 kronor att kastrera en hund.
Herregud vilket överpris. Det får jag allt tänka på.
Får väl spara pengar till det isåfall.

Tack vare att jag är lite småsur på Otto för hans
beteende,så jobbade han inte alls igår på kursen.
Hundar är duktiga på att känna av känslor.
Vi fick mest titta på när de andra tränade.

Vi provade att husse o Olle gick ut när vi kom hem.
Det gick faktiskt lite bättre. Inte så mycket morrande.

Precis när vi kommit innanför dörren så kom ett
våldsamt åskväder och ett riktigt ösregn.
Åskan slog ner alldeles utanför huset lär det som.
Nu här på morgonen upptäckt jag att telefonerna  var
helt döda. Ringde felanmälan och fick reda på att det
var flera som var utan tele och att felavhjälpning
pågår.


Tack Tack

Jättestort tack för fina och uppmuntrande kommentarer.
Då blir jag glad igen.
Nej jag tror inte att jag med min typ personlighet kan
bli en "klagare"ändå,hur mycket jag än försöker.
Det ligger inte för mig riktigt.

Jag glömde skriva om en kul grej som hände på Stocken.
På lördagskvällen var det dans med levande musik på
dansbanan på campen. Jag tog med mig Otto och gick
dit vid 22 tiden. Det första jag såg var Emelina som buggade
med Kent-Ove. Sedan satt jag mig ner och "tjötade" lite
med det sällskapet Så buggade Emelina med Tommy.
Hon hade två danskavaljerer som verkligen kan bugga,
för att inte tala om Emelinas bugg. Hon är så himla
duktig på att bugga. Hon är duktig på det mesta hon
företar sig,den lilla älsklingen. Emelina fyller 14 år den
12 augusti. Sedan fick jag oxå en dans med Elvira.
 Dock inte en bugg,det är jag inte så jättebra på.

Just nu håller jag på att samla in journalanteckningar
från 7 vårgivare som jag har. Fick åka in till Göteborg
igår och hämta journalanteckningarna från käkkirurgen.
Med posten fick jag från en annan vårdgivande igår.
Jag hoppas att jag hinner få in så mycket som
möjligt inför besöket hos företagsläkaren på torsdag.

Idag är det kurstillfälle 3 på kantarellsökkursen. Tyvärr
har jag slarvat med läxan. Har bara inte hittat tid därtill.


Martyrskapets upphörande

Idag har jag så bestämt mig för att sluta vara martyr. En som aldrig klagar.
Nu skall jag börja klaga på allt som är fel med mig.
-Att munnen är ett HELVETE,för att jag ser ut som ett monster som inte kan äta 
eller prata så folk förstår.
-Att det svider som eld på tungan hela tiden. 
-Att folk glor på mig.
-Att jag har ont.
-Att vänsterarmen är kass i vissa lägen.
-Att atrosen i knäna gör ont emellanåt.
-Att jag mår psykiskt skit.
-Att jag inte har någon saliv.
Att jag har mer ärr än Frankenstain.
Fick höra när jag kom hem att en 39 årig,alkis,får pension från 2010,
(en klasskamrat till sonen)likaså en 57 alkis och en 37 årig narkoman.
Men för guds skuld,dom är ju
så SJUKA.
Fast det är ju klart att det finns ju ingen arbetsgivare
som vill ha dem.
Inte ens kommunen vill ha dem.
En alkis eller en knarkare kan ju inte jobba men jag kan visst.


Nostalgitripp

På väg hem från Stocken åkte jag idag till Henån,eller närmare
bestämt till Torp.
Där hyrde min make och jag ett fd hönshus 1968 mellan juni-
augusti. Vi till och med förlovade oss där för snart 41 år sedan
den 14 juli på makens 30 årsdag. Själv skulle jag fylla 19 i
augusti.
Vi hade en oförglömlig semester där. Tre underbara
månader innan vi mönstrade på nästa båt.

Tänk att den lilla stugan om 1 rum och kök stod kvar.
Det såg precis ut som för över 40 år sedan. Det var som
att vrida klockan tillbaka. Ingen av oss har varit där sedan
sommaren 68.

Om man visste vad man skulle vara med om i sorg och
glädje.
Tur att man inte vet.




Där borta i den lilla röda stugan begav det sig.

Mina föräldrar och tre bröder kom på besök från Göteborg,
så en vecka bodde vi 7 personer här.
Hur var det möjligt?
Obegripligt för mig idag.

Nya ägarna till gården håller på att renovera "hönshuset".
Sprillan nytt tak har det fått.


4 juli

Grattis på självständighetsdagen i efterskott.



Glömde det oxå.
Sorry.



Oh what a day.

Idag har det verkligen varit en händelserik dag.
Skratt o gråt i en salig blandning.
Vi började dagen med en tur till hundbadet belarmade med kratta
och div andra attiraljer.
Vi krattade bort en massa tång och kunde sålunda hasa oss,d.v.s
jag och Frida,ner för en berghäll och så äntligen ut i vattnet,så nu har
jag fått mig mitt efterlängtade dopp.
Det var ju helt ljummet i vattnet. Vi var där ett par timmar,kanske.

Klocka vad är det?

Sedan åter till Fridas villavagn där vi gick loss på planteringarna

Så tog vi med oss hundarna ner till Stocken  för att köpa oss lite
middagsmat i fiskaffären som tyvärr redan stängt för dagen. Det stängde redan
14.00 på lördagar.
Så blev det ett väldigt dividerande om denna mat. Detta känsliga ämne.
Prat om mat gillar inte jag. Fruktansvärt jobbigt ämne.
Det slutade med att jag fick ett fullständigt bryt mitt på en P-plats.Det tillhör inte
precis vanligheten att jag bryter ihop totalt men det gjorde jag. Ok men det gick väl
över relativt fort men Emme och Frida var inte glada de heller.Tre generationer
som grät över vad vi skulle äta till middag.

Vi hamnade så på Juliana Boutique,där vi inhandlade två par grå mysbrallor.
Så bestämde vi oss slutligen för att vi skulle köpa pizza till mig,kebabrulle till
Emme och grekisk sallad till Frida. När så Emme ringde för att beställa så sa hon
-Hej jag skulle vilja beställa-,och i samma ögonblick sa Frida- Sa du hej älsklig?
Så började vi ju gapskratta. Vi kunde inte sluta.Emme fick inte fram ett ljud i telefonen,jo men
det fick hon ju.Hon gapskrattade och ju mer hon skrattade ju mer skrattade Frida och
jag och så var cirkusen igång igen.Till slut fick Frida ta över telefonen och göra beställningen.
Emme och jag iväg till Ellös för att hämta. Pizzabagaren log. Han kommer att komma ihåg
det samtalet som dagens bästa,tror jag.

Glömde skriva att Emme var på självplock idag.





Hundbadet

Låg och läste deckare till 2 tiden inatt så jag känner mig en aning mör idag.
Frida åkte redan 05.30 i morse till jobbet.
Jag hörde lite vagt när hon gav sig iväg.

Sedan vaknade jag inte förrän klockan 8 av att Emelinas
mobillarm gick igång.
Hon hade satt larmet för att hon skulle med sin farmor och
Kent-Ove ut med båten.

Jag tog med mig hundarna till hundbadet. Tänkte att jag kanske
kunde ta mig ett dopp där,men icke sa Nicke.
Först var det hala klippor,sedan tång och därefter där jag
trodde att det eventuellt var sand,där var det dyigt. Men jag fick
gått i till troskanten så jag fick lite svalka. Nu är det så pass
varmt i vattnet så brännmaneterna har tyvärr kommit in.

Igår drack min smart hund en massa saltvatten. Inte lite utan
mkt saltvatten,trots att vi hade med oss färskvatten till dem.
Frida sa,-Nu kommer han att få jätteont i magen och skita
på sig inatt. Trodde jag på det? Nejdå. Och han sket inte
inne inatt och inte heller väckte han mig för att han måste
ut och skita. Natten var hur lugn som helst.
Men idag då vi skulle gå från hundbadet,då kom det.
Först hade båda hundarna skitit normalt innan vi började
bada. Men så helt plötsligt stod det som en fontän ur
Ottos anus. Det var som en ko som pissade.
Herregud.
Men sen var han som vanligt igen.
Hoppas att han lärt sig en läxa.
Idag har han inte druckit saltvatten iaf.


Vackert som ett vykort

Vi tog en underbar långpromenad alla 5.

Västkusten när den är som allra vackrast.

Och här står en som vet att han är chanslös mot Totte
i simning. Frida kastar i leksaken som flyter.
Otto står redan ute i vattnet. Totte kaster sig i havet
samtidigt med leksaken. Inte en enda gång hann Otto
först på leksaken.
Inte en chans.


Frida skall åka klockan 6 imorgon till jobbet.
Därför får Emelina o jag lägga oss nu så att Frida kan få sova ett
par timmar innan hon skall upp o jobba.
Vi nadra kan ju sova längre och framförallt så kan vi njuta
på Stocken istället för att "slava på ett arbete".


Växthustillbehör...........

Det är inte gratis att ha växthus märker jag.
Det finns en djungel av tillbehör som man bara
måste ha.
Bevattning,värme,krokar,lampor mm,mm.

Nä nu sticker Otto och jag iväg till Stocken
med Totte,Emme o Frida och glömmer allt
om växthus till på söndag.

Maken o Olle får vara hemma och ta hand om
odlingar och hus.Mördarsniglarna ej att
förglömma.


Kursen

Tja Bloggen!
 Otto här.

Igår var det ju kurs igen.
Jag bara älskar kurser. Det är bara såååååå kul.
Massa jobb,men väldigt roligt.
Matte passade på att ta kort på mina kurskompisar,
Hugo,dalmatinerhane,1½ år.
Och Lille Bogart som bara är 1 år.
Han är visst en senner-hund.
Väldigt ovanlig ras.
Bogart tillhör den minsta, i storlek,senner hundar.
Själv har jag aldrig sett en sådan hund tidigare.
Inte matte heller och hon har sett det mesta,
påstår hon.

Men så är det ju detta lilla aber,att jag blir så jäkla trött,
att jag blir sur.
Jag morrar på Olle o husse.Matte blir så förbannad och
jag åker på världens utskällning. Men efter ett tag är allt
som vanligt igen. Jag är glad och matte är tyst.

Kram Otto


Hugo söker efter skogen" guld,"kantareller.

Bogart sitter koncentrerat och följer matte.
Han är så duktig.
Så duktig var inte jag när jag bara var året.
Allt enligt matte,förstås
Förresten tog jag mig ett dopp i en sjö där det råder badförbud.
Turligt nog kan inte jag läsa och matte
bedriver alltid social olydnad.
Det tycker hon är kul.

Alltså ärligt talat.
Jag satt alldeles jättekoncentrerad,och väntade
på klarttecken från matte,när hon nöp mig i rumpan.
Jag lovar.
Galet va?
Matte,hon sa att det var en stackmyra,fast jag vet inte.............................
Hugo råkade ut för likande fenomen.
Här får man passa sig.