Min gud va dålig jag är på att fota rörliga motiv.
Det är något som jag måste öva mig på.
Små barn sitter ju inte stilla många sekunder
och flertalet av de kort som jag tog igår var suddiga
och felkomponerade på alla sätt.
Hur sjutton gör proffsen när de fotar barn?
Ger de dem Valium eller?

Måste bara berätta om Elvira.
Hon och CajsaStina och jag satt inne i vardagsrummet
och kollade på Mumin.
Jag hade fått en vacker bukett röda rosor av Elvira när de kom.
Den vackra buketten stod vid sidan av oss.
Elvira undrade om jag gillade buketten.
Ja den är jättevacker,sa jag.
-Jag får MINSANN ALDRIG NÅGRA ROSOR,sa Elvira
och såg mycket ledsen ut.
Så jag fick skicka med henne en ros som hon skulle ha
på sitt rum.
Hon säger så mycket underbart det lilla livet.
Nästa gång jag åker till henne skall jag köpa med
en rosa ros till henne.
CajsaStina som blir 2 år i augusti,har också börjat
prata en hel del.Kram fick jag också när de åkte hem
vilket förstås gläder en farmor.
Vilka tjejer.
Farmor like.

Idag har vi haft besök av småtjejerna med föräldrar.
Killarna som är 13 och snart 17 är som ungdomar
mest,fullt upptagna på annat håll.

Elvira och jag var nere och hämtade lite grodyngel.
Tänk att den lilla kom ihåg från förra året och
ändå är hon bara 4 år.
Hon visst precis var de fanns.
Så var vi och fiskade salamandrar i dammen.
Ja vi hade ju bara en liten håv och kollade lite på
dem,sedan släppte vi tillbaka dem igen.
Vi klarade av detta utan att trilla i vilket vi enligt
Elvira gjorde förra året.
Vilket minne hon har den tjejen.

Vi festade loss på pizza,jordgubbar,glass och bullar.
Jag fick ju inte i mig mer än en bit pizza,men gud
va god den var. En får vara glad för det lilla,men
det tar en evig tid att äta.
Man får då rakt inte ha bråttom om man skall äta
med mig.
Det är en jäkla tur att det finns näringsdrycker.
Utan dem hade det rakt inte gått.

Idag skulle jag besöka min tredje handläggare på AF
för första gången.
Jag anmälde mig som arbetslös den 3 maj och har
redan avverkat två handläggare.
Det känns så där att träffa nya människor hela tiden.
Som om jag inte hade problem med att genom
talet föra min talan.Behöver verkligen inte ta om det
varje gång som jag är på AF.Fast idag blev den inbokade
tiden inställd.
Handläggaren ringde alldeles innan jag skulle ge mig iväg.
Så blev det med det.
Jag åkte iväg med Otto till veterinären för invägning.
Nu hade han gått ner ett halvt kilo.
Undrar om det är klippningen eller om han verkligen
gått ner i vikt?
Skönt iallafall att vågen går åt rätt håll.
Det gläder en husse och en matte som
vill ha kvar älsklingen i många år.

Nu har ju Otto fått sin nya sommarfrisyr så då är det ju klart
att han måste fotograferas.
Nu blir det enklare att hålla honom ren och han kommer ju
att torka mycket snabbare efter doppen i bäcken.
Konstigt egentligen, att en hund som tidigare använts
av fiskare i Italien till att hjälpa till vid fiske,har en päls
som tar evighet att torka.

De två bilderna som jag nu lägger ut är lite korrigerade
i photoshop.
Dels är de ju beskärda ur orginalbilden,
men på kortet på svärsonen fanns lite björlöv på
ena sidan.
På kortet av dotterdottern
fanns hennes pappas hand.Jag har valt att klona
lite här och där,men inte på själva motiven,
bara i bakgrunden.


Svärsonen.


Dotterdottern.

Ännu en gång har jag fastnat i photoshop,
men det är bara så himla kul
 och det finns inga gränser på vad man kan göra med photoshop-programmet,
men det tar tid att lära sig det
.I allafall i min ålder.

Otto är nyfrissad och kliar som alltid direkt efter.
Jag väljer att försöka klara mig utan de två kronorna till nästa vecka.
Har ju en tid nästa tisdag.
Som det är nu så verkar det funka.
Om det inte gör det så skulle jag bara ringa.

Det verkar som om sommaren tagit lite paus nu
.Idag har det regnat mest hela dagen,men det behövs ju det med,
fast med regnet har mördarsniglarna återkommit.
Inte ens den kalla vintern har tagit knäcken på dem.
Fästingar har vi också gott om så nu har hundarna fått fästing-halsband.

Vi talar inte om munnen idag,fast bara lite då.
Inatt tappade jag en provisorisk krona och
sedan en till när jag borstade tänderna i morse.

Det var bara att försöka glömma det och dra i väg
till Nygård där dagens begivenhet tilldrog sig.
Pingsdagen tillära och solen sken på alla fina
konfirmander.
Kyrkan var proppfull.
Det var en fin och minnesvärd gudstjänst.
Frida och jag passade på att ta nattvarden.

Sedan var vi nere i Lödöse församlingshem
och firade konfirmanden.
Jag hade med mig näringsdryck samt fick i mig massa
kladdkaka med vispgrädde så jag var nöjd.
Det andra goda fick jag nöja mig att lukta på,
men jag är inte ledsen för det.

Men i morgon blir det att ta ett akutbesök
på Odontologen.

För en gång skull så har jag inte ondare nu än jag
hade innan jag var hos tandläkaren.
Det är jag väldigt glad för och det är bra eftersom
det är konfirmation på söndag och det vill jag inte
missa.Jag har missat tillräckligt på grund av smärta
detta året.

Under tiden jag var i Göteborg så snickrades det såväl ute
som inne. Nu har jag fått bokhyllorna på plats igen.
Så det sker lite så gott som varje dag.
Altandörren kommer nästa vecka.
Men snickarna har så mycket att göra så de kommer inte förrän
den 31/5,men tiden går så fort så det gör inte så
mycket.
Fast folk som går förbi huset undrar varför det tar sådan tid,
men det måste ju pratas om något.
Mig gör det inget.

Nu tror och hoppas jag att det inte blir mer nattfrost
för igår planterade vi ut lite blommor i krukor.
Jag hade köpt plantor på vägen hem igår
och då vi fick 2 timmars elavbrott då blixten slog ner
i ett ställverk,så passade vi på att vara ute
och plantera.
Det regnade runt omkring men inte här.
Vi hörde bara åskan lite svagt.
hos oss.

Igår kväll när jag var ute med hundarna var det helt ljummet ute.
+ 17 grader och helt vidstilla,men idag var vädret tillbaka
det normala alltså 10-12 grader.Uppehåll iallafall,alltid något.

Maken och jag kom oss iväg för att inhandla
konfirmationspresent till Emelina som skall
konfirmeras nästa helg.
Inte för att jag hade någon lust,för
det har jag inte när jag har ont.

När vi kom hem tog jag hundarna för att gå ut,
men då mötte vi snickaren,så jag fick vända hem igen
för att plocka bort från de fönster som han ville fixa idag,
innan vi kunde gå ut igen.
Snickaren var här i 4 timmar och han med de återstående fönstren.
Han gjorde fönstret i sovrummet,lilla toaletten och kontoret.
Nu är det bara altandörren kvar och den kommer troligen
nästa vecka.Åtta veckor har gått jättefort,vilken tur att vi
bestämde oss för att invänta den altandörren som vi verkligen vill ha
och inte en standarddörr som fanns i lager.
Så nu är det bara listning runt fönstren kvar och altandörren
och ytterdörren som skall flyttas ut och ny panel på 2 väggar
i vardagsrummet och lister,sedan är det klart inomhus.

Jo då blåsorna är tyvärr kvar, så det sprayas dag som natt
och inte blir det annat än näringsdrycker för att inte
förlora allt för mycket i vikt.
Gud i himmelen vad mycket man skall gå igenom.
Hoppas bara att jag kan äta sen efter all denna skitjobbiga
behandling.
Knäckemacka med ost och grönt äpple,det är vad jag
längtar efter.Jag kan komma på mig att bli sur på
maken när han tuggar.Det har inte jag kunnat på
snart 5 år.
Men skam den som ger sig och den som väntar på
något gott..................och så vidare.
Bara att kunna tugga,vilken känsla.

Bay the way,idag har vi haft 19 grader och lite sol.

Vädret inbjuder inte till annat än inomhusaktiviteter,typ läsning
och tevetittande och en del spelande på datorn.
Egentligen skulle jag vara ute och rensa lite vid dammen,
men jag har ingen lust,så det får vara.
Enda gångerna jag är ute är när hundarna vill ut.

Snickarna lyser med sin frånvaro
.De skall ju inte återkomma förrän
den 31/5,så bygget drar ut på tiden.
Vill att det skall bli klart nu så allt kommer på plats och att det ser
normalt ut igen.
Inte halvfärdigt här och där.
Men det är bara att se tiden an och inte hetsa upp sig över detta.
Det är som det är.
Kanske skulle en av dem komma och ta ett fönster i helgen.

Fortfarande ont i munnen
.Kanske en liten,liten aning bättre.
Tabletter tar jag inte,bara bedövningsspray och flytande
plåster till munnen.
Äter bara flytande.
Tur att det finns näringsdrycker annars
skulle jag drabbas av undernäring.
Fast visst går jag ner i vikt
varje gång som jag har ont i munnen.
Inte sjutton har man
lust att stoppa in något som gör att det svider och värker
ändå mer.

Drömde inatt att det var september och att det varit
likadant väder som det är idag,hela sommaren.
Förvånad frågade jag maken om det inte skulle
vara någon varm dag på en sommar iallafall?
Nej tydligen inte svarade maken.
Men vad har hänt med det som de kallar växthus-klimatet då,
undrar undertecknad?
Äsch så säger de bara,svarade maken.
Okej då,fast då emigrerar jag,svarade jag.

Idag var jag och vägde Otto.
Inte ens det var något positivt.
Kanske veterinären skall undersöka hans ämnesomsättning.
Nej jag tror inte att det är något fel på hans ämnesomsättning.
Han bara ÄLSKAR mat och mat är det enda som finns i hans huvud.
Speciellt matglad har han ju blivit efter att han blev kastrerad
Så är det inte med Olle.
Han äter men inte är han så fixerad av mat som Otto.

Otto och jag gick en härlig promenad i Alafors efter vägningen.
Kul att gå på nya vägar,men sedan fick jag ju gå en tur till
när vi kom hem.Olle måste ju också ut,så vi fick dubbel
dos Otto och jag. Vi hann hem precis innan regnet kom.

Blåsorna i munnen är kvar.
Skit,skit.
Trött på mig själv och vädret.
Inget kul alls.

Lägger ut några bilder från igår då solen sken.
Temperaturen höll sig på blygsamma 12 grader.
Inte mycket för att vara i mitten på maj.







Mina älsklingar njuter av solen och det är de
sannerligen inte ensamma om.

Mår inget för vidare för tillfället.
Hela ansiktet värker och det går inte att prata.
Psyket är inget vidare det heller.
Mest skit alltså.
Lägger ut några bilder istället.
Det är så vackert ute men jag har svårt att
njuta av livet just nu.
Visst ser jag det vackra men man skall ju kunna njuta
av det med.
Det skall vara gött att leva annars kan det kvitta
enligt sången av Galenskaparna och After shave.
Nu känns det inte så bra.


Kabeleka vid dammen.


Alla dessa stenar har jag burit dit.

Miljoner och miljoner vitsippor.

Idag kände jag verkligen för att bara skrika av smärta
och säga att nu orkar jag inte mer.
Tre timmars plåga hos tandläkaren på Odontologen.
Fick verkligen stålsätta mig och försöka sätta mig i trans.
Vet inte riktigt hur jag bar mig åt men jag genomled
även dagens långa behandling.
Bron var inte till tandläkarens belåtenhet idag heller.
Nu hoppas vi på tredje gången gillt.
Han är verkligen noggrann den där övertandläkaren.
Han vill bara ha det allra bästa och det skall jag vara glad för.
Fast jag begriper inte hur jag står ut ärligt talat.
Idag råkade jag till och med bita tandläkaren.
Nu biter du mig,sa han.
Inte kände jag att jag fick kött mellan tänderna.
Han har det inte lätt tandläkaren.
En patient som inte kan gapa och som till och med bits.
Nu har jag klagat färdigt för idag.
Tack för att ni lyssnar på mig.
Jag behöver er därute.

Ja visst gör det ont

Ja visst gör det ont när knoppar brister.
Varför skulle annars våren tveka?
Varför skulle all vår heta längtan  
bindas i det frusna bitterbleka?
Höljet var ju knoppen hela vintern.
Vad är det för nytt, som tär och spränger?
Ja visst gör det ont när knoppar brister,
ont för det som växer
                              och det som stänger.

Ja nog är det svårt när droppar faller.
Skälvande av ängslan tungt de hänger,
klamrar sig vid kvisten, sväller, glider  -
tyngden drar dem neråt, hur de klänger.
Svårt att vara oviss, rädd och delad,
svårt att känna djupet dra och kalla,
ändå sitta kvar och bara darra  -
svårt att vilja stanna
                              och vilja falla.

Då, när det är värst och inget hjälper,
Brister som i jubel trädets knoppar.
Då, när ingen rädsla längre håller,
faller i ett glitter kvistens droppar
glömmer att de skrämdes av det nya
glömmer att de ängslades för färden  -
känner en sekund sin största trygghet,
vilar i den tillit
                              som skapar världen.

Våren tvekar även i år.
1 Maj och gråkallt här.
Men visst är det VÅR.


Gullviva på tomten.