Tunghäfta
Särskilt svårt med salivtillförseln just nu,
vilket bidrar till att maten blir svårsmält.
Idag har det mest blivit näringsdrycker,
mosad banan,yoghurt och nypressad
apelsinjuice.
Inte kattskit det inte.
Tungan fastnar i gommen och det känns
som om den hade grovt sandpapper på sig.
Inte speciellt behagligt,men inte speciellt
jobbigt heller bortsett från vid måltider och
om jag lägger mig ner.
Min make och andra äldre släktingar tror att
läkarvetenskapen kan fixa allt.
De är helt övertygade över att allt skall bli som
det var tidigare,vilket jag är het övertygad
om att det aldrig kommer att bli.
Jag försöker bara acceptera och gå vidare.
Det är ingen ide att inbilla sig att det skall
bli som det var före alla lyckade och misslyckade
operationer.
Jag är ändå glad för att jag är som jag är
och kan göra allt jag kan.
Det är bättre än att koncentrera på det jag inte kan göra.
Försökte träna lite på linedancestegen igår,
men det är inte lika kul här hemma.
Idag var Otto och jag på långpromenad.
För första gången sedan i mitten på november
kunde vi gå utanför vägarna.
Solen sken och fåglarna kvittrade.
Kan det bli så mycket bättre?
