En bergsget

Bakom vårt hus finns ett jättehögt berg,
som heter Muleås.
Toppen är 167 meter över havet.
Inte världens högsta berg,men ändå.

I det där berget har Olle klättrat hela sitt liv
och gör så fortfarande,
bara det att han nuförtiden har lite svårt att
komma ner igen.
Upp går snabbt och lätt,
men det är när han skall ner igen som problemen börjar.
Olle uppnår ju den aktningsvärda åldern 13 år
senare i år,men det är han lyckligt ovetande om själv.
Lite stelare leder kommer med åldern,samt dålig syn
och hörsel.
Fast vi brukar säga att han hör det han vill höra.

Idag var en bra dag att kolla hur det var
på Muleås,tyckte Olle.
På bilden står han och funderar på hur i helsike
skall jag komma ner här?
Otto var uppe hos honom och försökte
leda ner han på lämplig väg.
Jag försökte också,
men idag ville han gå sin egen väg.
Tack o lov kom han välbehållen ner igen.

 



Postat av: anna

vilken sötnos:) hade blivit en bra tavla det där han ser lite ut som en av dom där gråa sakerna i Ronja rövardotter:)))



fin är han! kramen!

2010-04-08 @ 08:20:46
URL: http://www.gladmymlan.blogspot.com




Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)


URL/Bloggadress:


Kommentar: