FINNOTTO

Ibland blir jag väldigt frustrerad när jag inte kan prata så bra och så fort som jag vill.
Hjärnan tror den kan, men inte munnen liksom.
Som när jag träffar människor och vill ingå

i samtalet.
Jag hinner inte med och upplever det som om det jag vill säga inte är så viktigt.

Det är det nog inte heller,men ändå.
Jag vill ju vara med i samtalet ändå,men istället för att

jobba på det detta,att få uppmäksamheten,så väljer jag att vara tyst.

Men jag fick sagt NEJ en gång idag.
Inte med ord ,men med en lapp,som jag skrev.

Jag orkar inte vara med på tuppslakt idag.
Jag hör ju fåglar som skriker för sitt liv i

mitt huvud hela tiden,
samt har fåglar som plockas levande,på min näthinna,
hela tiden. Man blir ju inte kvitt detta då man blir påmind
av tv4 varje reklamavbrott samt varje nyhetsprogram.
Men det är ju samtidigt skitbra för det måste ju bli slut på
detta djurplågeri. Bara att jag orkar inte föra dessa
stackars djurs talan,så att säga,men jag har
ju skrivit under protestlistan som finns på nätet.
Alltid något.
Så jag slapp vara med och fick gå promenad med hundarna istället.
Det blev både jag
och hundarna lyckligare av.