FINNOTTO

Emellanåt bli inte dagen så som man tänkt.
Sent igår kväll ringde telefonen.Det var en
kompis till Sebastian som ringde.Det tillhör inte
vanligheterna att kompisarna ringer klockan
23.30 så vi blev väldigt förvånade.
Jag tog telefonen och gick ner med den till
Sebastian.Efter ungefär 5 minuter kom han
upp och berättade att Emelina och en väninna
till henne vurpat med moppen.
Sebastian hade talat med Emelina som grät
i telefonen och inte vågade ringa hem till
föräldrarna.Emelina hade visst bråkat med sin mamma
just om det här att åka moped.
Mamma hade hyst oro för just det här med att
volta med moppen vilket Emelina inte lyssnat på,
så hon hade direkt tänkt att,vad var det mamma sa.
Så hon kände sig så dum att hon inte lyssnat till sin mamma.
Sebastian fick övertalat henne att ändå ringa hem,
vilket hon gjorde. Då hon skadat sin högerarm
och misstänkte att hon brutit armen så var det
iväg till vårdcentralen då den öppnade.
Läkaren ville att armen skulle röntgas och då
mamman måste jobbet så fick jag ställa upp
och köra till Kungälvs sjukhus för röntgen.
Då hade den värsta smärtan lagt sig och Emme trodde inte
att armen var bruten längre. Röntgen visade inga skelettskador
vilket ju var bra. Det var endast lite sår som behövde läggas
om och mjukdelsskador som självläker.
Gud vilken änglavakt de hade tjejerna.
Min dag som skulle ägnas till målning blev istället
en dag på lasarettet,men det hade ju helt klart
högre prioritet.Målningen går ju ingenstans.
Maken och Sebastian målade det som de skulle
så nu är det bara södervägen kvar.
På kvällsidan fick jag målat mitt vita på verandan.
I morgon får jag ge mig på att måla det som skall vara rött
på verandan.
Så har vi fått besök från Norge som skall
stanna några dagar.