Som man bäddar får man ligga...................
Så sant så sant.
Jag har varit en jubelidiot hela mitt liv.
Skämt bort och skämt bort.
Gjort allt själv.
Nu får jag igen det.
Nu vill jag förändra och har så velat i flera år,
men det är inte enkelt.
Jag har städat,tvättat och lagat mat hela tiden.
Alltid när vi haft besök så är det jag som grejat.
Planerat.
Gjort inköp.
Städat.
Bäddat.
Lagat mat.
Diskat.
Städat.
Varit social.
osv,osv,osv.
Många kvinnor kan nog känna igen sig i detta grejande.
Men nu är jag snart 60 år och jag har inte varit så pigg de senaste 10 åren,men vad händer?
Är det nån som tror att något förändras?
Nej allt är samma.
Jag ber om hjälp.
Behöver mycket hjälp för att kunna ta emot besök i hemmet och framförallt om besöket förväntas övernatta och stanna flera dagar.
Men nej.
Jag förväntas göra samma saker som jag alltid gjort.
Men jag vare sig orkar eller vill.
Om vi skall ta emot gäster vill jag och förväntar mig att VI
gör det tillsammans.
Nu vill jag ha tips från er där ute i bloggvärlden.
Hur gör jag för att förändra.
För jag tycker om att ha gäster men jag orkar inte allt arbete som det medför.
Jag har försökt med kommunikation i alla dess former.
Det funkar inte.
Antingen skäller jag,
eller så tjatar jag.
Hur gör man?
Fast jag förstår så pass mycket att jag ställt till det själv.
Men nu har jag fått nog.
ps.Nog skulle jag vilja ha ett hejdundrande 60årskalas men jag vill faktiskt inte jobba då.Är jag naiv???????????ds
Jag har varit en jubelidiot hela mitt liv.
Skämt bort och skämt bort.
Gjort allt själv.
Nu får jag igen det.
Nu vill jag förändra och har så velat i flera år,
men det är inte enkelt.
Jag har städat,tvättat och lagat mat hela tiden.
Alltid när vi haft besök så är det jag som grejat.
Planerat.
Gjort inköp.
Städat.
Bäddat.
Lagat mat.
Diskat.
Städat.
Varit social.
osv,osv,osv.
Många kvinnor kan nog känna igen sig i detta grejande.
Men nu är jag snart 60 år och jag har inte varit så pigg de senaste 10 åren,men vad händer?
Är det nån som tror att något förändras?
Nej allt är samma.
Jag ber om hjälp.
Behöver mycket hjälp för att kunna ta emot besök i hemmet och framförallt om besöket förväntas övernatta och stanna flera dagar.
Men nej.
Jag förväntas göra samma saker som jag alltid gjort.
Men jag vare sig orkar eller vill.
Om vi skall ta emot gäster vill jag och förväntar mig att VI
gör det tillsammans.
Nu vill jag ha tips från er där ute i bloggvärlden.
Hur gör jag för att förändra.
För jag tycker om att ha gäster men jag orkar inte allt arbete som det medför.
Jag har försökt med kommunikation i alla dess former.
Det funkar inte.
Antingen skäller jag,
eller så tjatar jag.
Hur gör man?
Fast jag förstår så pass mycket att jag ställt till det själv.
Men nu har jag fått nog.
ps.Nog skulle jag vilja ha ett hejdundrande 60årskalas men jag vill faktiskt inte jobba då.Är jag naiv???????????ds
Postat av: Anita o Uno
Åh vad jag känner igen det du skriver. Jag har satt ner foten många gånger och gör det fortfarande.
Men man förväntas göra allt detta ändå.
Jag fyller inte år mer. Punkt slut. När jag fyllde 60 år för tre år sen då var jag oxå sjuk som nu och min ena dotter fixade en fest fast jag visste inte om det för jag skulle inte ha någon.
Men nu fyller min man 65 på Mors dag och jag känner att det blir helt fel om man firar. För det är ju jag som får slita precis som du. Jo det är så orättvist att när vi kvinnor fyller år så får vi dona med allt.
Nej det enda råd jag har att ge är att "Tyvärr, jag firar inte min födelsedag mer". Folk får börja förstå att vi är inte friska, tyvärr.
Kram på dej och dina vovvar