Mångsysslare
Ungefär 25 hus finns idag längs Ryks gate.Antalet hus för 100 år sedan var i stort sett detsamma.Vissa mycket gamla hus har ersatts av nyare.Det var fattigt här på landet .Många härifrån emigrerade till Amerika så som folk gjorde i andra fattiga delar av Sverige.Nästan alla hade någon i familjen eller släkten som emigrerat .
En stor skillnad mellan nu och förr var ju antalet barn som ingick i familjerna förståss.Det var rikt på barn här i Ryk förr i tiden.
Befolkningen var till största delen bönder,men det var svårt att försörja sig enbart på jordbruk,så de flesta hade ytterligare ett yrke.Alebönderna var kända för sina snickeriarbeten och blev ofta anlitade. både som snikare och fyrbyggare.Anledningen anses vara att det är skogsmarker här då som nu.Många fick arbeta så långt bort som i Göteborg. och öarna runt omkring.Ofta kunde de de samåka med en hästskjuts och de hyrde sedan in sig hos någon.Eftersom man arbetade måndag-lördag så fick den kvarvarande familjen vara glad om karlarna hem på lördagskvällen,eller söndagmorgon.Vissa veckoslut stannde karlarna kvar i Göteborg och då kunde de ses ute och fingå på söndagen.En del ville vara lite finfolk då när tillfälle gavs och de var långt hemifrån.Familjerna hemma kunde inte vara säkra på att männen hade pengar med sig då de återkom.
Jordbruket sköttes under tiden av kvinnorna och barn.
Byn hade hantverkare av andra slag oxå.
Enligt K-E fanns här cykelreperatör,smed,rättare,hovslagare,
skomakare,jordmor,sömmerska,garvare,indelta soldater bl.a.Smeden tjänstgjorde även som tandläkare.Enligt sägen fanns det även sierskor och synska och de flesta kvinnor kände till var man kunde hitta medicinalväxter.Bärplockningen på hösten utgjorde även det ett tillskott till kassan.
Två affären fanns alldeles bredvid varandra nere vid korsningen Ryks gate-Sålandavägen.Utbudet var inte så stort då befolkning var i stort sett självförsörjande eller utbytte tjänster med varandra.Men i butiken såldes bl.a kaffe,socker,salt och kryddor.,snus tobak och lite godis.Brännvinet gjorde man hemma på gården.Kaffet var dyrt så det användes i stort sett på på söndag efter gudstjänsten.I övrigt användes kaffesurrigat.
K-E berättade att då hans far var barn hade lanthandeln något som hette tomtebus.Enligt uppgift var det ett
lemonadpulver ev med bikarbonat.Detta tomtebrus fanns i några olika smaker och var ett slags pulver som skulle
lösas i vatten,då blev det som kolsyrad dricka.Smen och en annan pojk kunde när de hade en slant gå ner till
lanthandeln och köpa tomtebrus.Sedan gick de till Dalakällan och hällde i hela påsen.
Då stod Dalakällan som en geiser och pojkana låg på mage och drack ur källan.Då hade de roligt.
När lanthandlare lades ner ersattes de av butiksbussar som stannade vid torget 2-3 gånger i veckan."Torget"ligger ungefär i mitten av Ryks gate. Där hade byalaget även rådslag.
Butiksbussarna fanns kvar ända till slutet på 1980 talet.Posten delades ut av lantbrevbärare och märkligt nog kanske,så görs det så fortfarande.Genom lantbrevbäraren kan samtliga post och bankärenden göras.I dag kan man till och med få hemkört sin medicin.Det är väldigt behändigt med lantbrevbärare.Inga köer där inte.
Elektrisk ström fick man på 30-40 talet.Telefonen blev inte var mans egendom förrän tidigast i slutet på 1950 -1960 talet.
Det är inte så enkelt att föreställa sig att Risveden var en underutvecklad obygd för mindre än 70-100 år sedan.
Tänk om människorna som levde här då skulle veta vilka hjälpmedel vi har idag med tv.datorer,mobiltelefoner,ipoder
micro ,bilar och allt annat tekniskt som vi tar för givet.
En stor skillnad mellan nu och förr var ju antalet barn som ingick i familjerna förståss.Det var rikt på barn här i Ryk förr i tiden.
Befolkningen var till största delen bönder,men det var svårt att försörja sig enbart på jordbruk,så de flesta hade ytterligare ett yrke.Alebönderna var kända för sina snickeriarbeten och blev ofta anlitade. både som snikare och fyrbyggare.Anledningen anses vara att det är skogsmarker här då som nu.Många fick arbeta så långt bort som i Göteborg. och öarna runt omkring.Ofta kunde de de samåka med en hästskjuts och de hyrde sedan in sig hos någon.Eftersom man arbetade måndag-lördag så fick den kvarvarande familjen vara glad om karlarna hem på lördagskvällen,eller söndagmorgon.Vissa veckoslut stannde karlarna kvar i Göteborg och då kunde de ses ute och fingå på söndagen.En del ville vara lite finfolk då när tillfälle gavs och de var långt hemifrån.Familjerna hemma kunde inte vara säkra på att männen hade pengar med sig då de återkom.
Jordbruket sköttes under tiden av kvinnorna och barn.
Byn hade hantverkare av andra slag oxå.
Enligt K-E fanns här cykelreperatör,smed,rättare,hovslagare,
skomakare,jordmor,sömmerska,garvare,indelta soldater bl.a.Smeden tjänstgjorde även som tandläkare.Enligt sägen fanns det även sierskor och synska och de flesta kvinnor kände till var man kunde hitta medicinalväxter.Bärplockningen på hösten utgjorde även det ett tillskott till kassan.
Två affären fanns alldeles bredvid varandra nere vid korsningen Ryks gate-Sålandavägen.Utbudet var inte så stort då befolkning var i stort sett självförsörjande eller utbytte tjänster med varandra.Men i butiken såldes bl.a kaffe,socker,salt och kryddor.,snus tobak och lite godis.Brännvinet gjorde man hemma på gården.Kaffet var dyrt så det användes i stort sett på på söndag efter gudstjänsten.I övrigt användes kaffesurrigat.
K-E berättade att då hans far var barn hade lanthandeln något som hette tomtebus.Enligt uppgift var det ett
lemonadpulver ev med bikarbonat.Detta tomtebrus fanns i några olika smaker och var ett slags pulver som skulle
lösas i vatten,då blev det som kolsyrad dricka.Smen och en annan pojk kunde när de hade en slant gå ner till
lanthandeln och köpa tomtebrus.Sedan gick de till Dalakällan och hällde i hela påsen.
Då stod Dalakällan som en geiser och pojkana låg på mage och drack ur källan.Då hade de roligt.
När lanthandlare lades ner ersattes de av butiksbussar som stannade vid torget 2-3 gånger i veckan."Torget"ligger ungefär i mitten av Ryks gate. Där hade byalaget även rådslag.
Butiksbussarna fanns kvar ända till slutet på 1980 talet.Posten delades ut av lantbrevbärare och märkligt nog kanske,så görs det så fortfarande.Genom lantbrevbäraren kan samtliga post och bankärenden göras.I dag kan man till och med få hemkört sin medicin.Det är väldigt behändigt med lantbrevbärare.Inga köer där inte.
Elektrisk ström fick man på 30-40 talet.Telefonen blev inte var mans egendom förrän tidigast i slutet på 1950 -1960 talet.
Det är inte så enkelt att föreställa sig att Risveden var en underutvecklad obygd för mindre än 70-100 år sedan.
Tänk om människorna som levde här då skulle veta vilka hjälpmedel vi har idag med tv.datorer,mobiltelefoner,ipoder
micro ,bilar och allt annat tekniskt som vi tar för givet.
