FINNOTTO

Beskrivning. Kabbleka är en flerårig ört som kan bli ett par decimeter hög. Stjälken är tjock, upprätt eller nedliggande och rotslående. Bladen är glänsande mörkgröna och njur- till hjärtformade med naggad kant, de nedre bladen är långskaftade. Kabbleka blommar i maj-juni med gula blommor som liknar smörblommornas (Ranunculus), men som är betydligt större. Blommorna är stora och sitter i toppställda knippen. Hela växten är giftig. Arten är mångformig och delas upp i två underarter, vanlig kabbleka (ssp. palustris) och revkabbleka (ssp. radicans (T. F. Forst.) Syme). Revkabbleka är mindre än huvudunderarten och har nedliggande, rotslående stjälkar, samt mindre och ljusare blommor.
Kabbleka kan knappast förväxlas med andra arter.

Utbredning. Kabbleka är vanlig i hela landet, den växer i kärr, diken och längs stränder. Underarten revkabbleka (ssp. radicans) förekommer i fjälltrakterna. Första fynduppgift publicerades på 1600-talet (Nordstedt 1920).

Användning. Kabbleka är giftig men förr lade man trots det in kabblekans knoppar som kapris, Nyman (1867) tillägger dock att de är något skarpa (!).

Etymologi. Artnamnet palustris kommer av latinets palus (kärr) och betyder 'växande i kärr'.

"Lika lysande som vanlig, gör sig Kalflekan strax bemärkt och bildar till och med ett utmärkande drag i växtligheten om våren på stränder och våta ängar eller vid bäckar. Den växer der sällskapligt, i stora massor, stundom så täta att hela ängar bli alldeles klädda med de stora, höggula blommorna."

Ur Utkast till svenska växternas naturhistoria I av C. F. Nyman (1867)