Nu är det nog
Körde in maken till sjukan.
Det hade börjat snöa redan innan och vägarna var
var helt förfärliga hem.
Snöande och dålig sikt.
Ok,jag kom mig väl hem.
Men när jag kommit inomhus märkte jag
att det fattades ström igen på en fas.
Shit,shit,dubbelshit.
Kollat propparna ser ingen som är trasig.
Som vanligt så finns det ingen ström till
vattenpumpen.
Jag blir Sååååååå Tröööööööött.
Inte kan jag ringa maken på sjukhuset och fråga
råd heller.
Han har väl nog med sitt i morgon.
Upptäckte att vi inte har någon ström till
växthuset så där kommer det att frysa inatt.
Jävla,jävla skit.

Söndag den 31 januari 2010
Hujedamej va kallt det är ute.
Minus 22 grader då jag gick upp i morse.
Stackars katten i carporten.
Fast den hade
överlevt gårdagsnatten,
för den satt o solade sig
i den bleka januarisolen,upptäckte maken.
När kameran väl kommit fram,
så hade pissekatten
gått in i carporten igen.
Så himla typiskt.
Kanske,
om solen skiner idag med,
så får vi en ny chans.

Den blå
D.v.s jag har äntligen sagt upp mig efter 24 år hos samma arbetsgivare.
Jag ÄR FRI.
Inte riktigt ännu,för jag har tre månaders uppsägning.
Sedan är jag redo att mönsta på nästa båt.
Jag har lättat ankar.
Off we go.
Ut i det blå
Man måste våga språnget..........

Blodsmak
Därför valde jag att gå upp för kalhygget,
för då visste jag att jag kunde ha allla tre lösa,
trots att jag visste att ingen gått där tidigare.
Så jag trodde att jag förberett mig bra för något som jag visste
skulle bli jobbigt,men att det skulle bli såååååå jobbigt kunde jag
väl aldrig förställa mig.
När jag gått halvvägs var jag så trött att jag kunde känna blodsmak
i munnen och jag tyckte att det doftade hägg.
Jag blev riktigt orolig,
så jag fick helt sonika sätta mig ner i snön för att vila lite.
Hundarna tyckte oxå att det var jobbigt för de joinade mig.
När jag väl kom ner på vägen gick det så lätt så benen
gick av sig själva.
Det ligger så mycket snö så det räcker hundarna upp
till magen.
Puh imorgon skall jag inte gå där iallafall.
Maken tillbringade hela dagen på Kungälvs sjukhus.

Lite förklaring
vill "skära" i mig.
Var enda gång som jag opererats så har jag fått infektioner
och avstötningar.
Det är väl inte så helt enkelt att vilja skära i mig efter detta.
För två år sedan gjordes ju en stor operation.
Planeringen var att jag skulle få ligga inne 2 veckor efter
denna stora operation som skulle ta en hel dag,
Jag blev kvar i över 5 veckor.
Läkarna,som arbetar i team hade förberett mig på en sövning
på 12 timmar.
De höll på i 15 timmar,men innan de väckte upp mig så upptäckte
de att det transplanterade käkbenet inte fick blodcirkulation,
så de fick fortsätta operationen ytterligare några timmar.
Efter 10 dagar då de blåst fara över så blev det helt
plötsligt vävnadsdöd i den transplanterade huden och underliggande
vävnad.Det blev kolsvart på några timmar.
Ny operation.
Det var då de la upp vänsterbröstets muskulatur och hud
i ansiktet.
Även denna gång fick jag infektion.
Redan allra första gången jag opererades,då cancern tog bort,
tillstötte en kraftig infektion några dagar efter operationen.
Sammanlagt har jag haft infektion i över 2½ ÅR.
Ut och in på sjukhus.
Så det är kanske inte så konstigt att läkarna är skraja.
Läkarna vill inte utsätta mig för några risker för
min egen skull.
se 20080221

Osäkert
på söndag och så min "Lilla svarta",som väl kanske inte är
världens säkraste bil under dessa väderförhållanden.
Här har kommit ungefär 10 cm blötsnö och mer väntas.
Man vet ju inte hur mycket som det kommer att falla
tills i morgon.
I morgon skall maken skrivas in på Kungälvs sjukhus.
Han skall vara där klockan 10 för inskrivningsamtal
och allt det andra som man gör innan en operation.
Sedan när allt det där är klart får han åka hem för att
återkomma på söndagkväll klockan 18.00.
Ja,ja,vill får väl se hur det blir med snön.
I allra värsta fall ringer vi sjukresa.
Allt löser sig.

E jag normal eller?
otroligt jobbiga operationer,
så många att jag tappat räkningen och ändå vill ha fler operationer.
Är det normalt eller?
Fast jag vill ju bara se så pass normal ut att inte andra stirrar på mig,
eller vänder mig ryggen till bara för att de inte orka se.
Och så vill jag kunna tugga min mat och svälja den.
Bara det,inget mer,men går det inte så får jag väl leva med det.
Har inget annat val.
Kanske stamcellsoperation kan bli aktuellt om X antal år.
Tiden får utvisa.

Hmmmmmmm
Jag hade ju en heldag i Göteborg igår.
Först fick jag tänderna rengjorda på Östra sjukhuset.
Sedan skulle jag till Sahlgrenska,
men eftersom jag hade en lucka emellan så passade jag
på att besöka Rusta,IKEA och klädkällaren.
Behövde lite mer värmeljus och batterierer och varma
sockar.
Jag hade sånt jäkla flyt med tiderna.
Kom precis lagom till varje besök.
Behövde inte vänta någonstans,men det började inte lika bra.
Upptäckte ju att bensinlampan börjat blinka.
O no!!!!!!!!
Minus 10 grader och soppatorsk.
Nej,nej,måste tanka.
Första tappstationen ville inte ha mitt bensinkort.
Inte andra heller men där var det ma´nuellt så där kunde jag ju
betala i affären.
Thank you God for lanthandeln i Alvhem.
Okey.
Sedan skulle jag ha pengar.
Minuten stäng.
Skit,skit.
Men på bankomaten hade jag större tur.
Alltså jag blev en aning stressad kan jag säga,
men så kom jag iväg.
At last.
Det är så kul nuförtiden att gå till doktorn.
De bara LER när de ser mig.
Ler med hela ansiktet.
Så jäkla underbart.
Men,men,nu vet jag.
Ja fast det har ju ju vetat ett tag.
DOM VILL JU INTE SKÄRA I MIG MER.
Dom blir livrädda när frågan kommer upp.
Mig och skapell.
NO,NO.
Dom bara skakar på huvudena.
Men jag ger inte upp.
Jag tjatar vidare om fler operatioen

25 januari 2010
Idag till exempel skall jag till såväl Östra sjukhuset som
Sahlgrenska sjukhuset.
Östra=tandhygienisten.
Sahlgrenska=käkkirurgen.
Lite bra att det är på en och samma dag.
Sedan har jag fått tider från specialisttandläkaren.
10 tider tror jag det var eller 12 minns inte riktigt
men hela februari och mars går till specialisttandläkarbesök
på Odontologen samt ett besök på ÖNH.
Får ta en dag i taget.

Otto före och efter
Idag fick jag kramp/stopp i halsen igen,men tack o lov
inte längre än 1 timme.




Award
Kreativ blogger..♥♥

Här är reglerna som följer med awarden:
A: Kopiera awarden på din blogg.
B: Länka till personen som gett dig awarden.
C: Berätta 7 intressanta fakta om dig själv.
D: Välj 7 andra bloggar som du vill ge awarden till.
E: Länka till deras bloggar.
F: Lägg en kommentar i deras blogg att du gett dom denna award.
Och här kommer sju förhoppningsvis intressanta fakta om mig:
- Jag föddes som "oäkting"hemma i kökssoffan hos min mormor och morfar och morbror
utanför Vimmerby i Småland.Inte ens min mamma visste vem min pappa var. - Växte upp hos min mormor och morfar,men jag var även fosterhemsplacerad
under en kortare tid. - Flyttade hemifrån när jag var 16 år gammal.
- Fick mitt första barn när jag var 20 år och 1 månad gammal
och mitt andra när jag var 22½ år. - Jag är äldst i min syskonskara, 4 syskon,samtliga "halv"bröder,
varav den yngsta är bortadopterad .vilket han inte vet trots att han föddes redan 1962. ♥♥
Mammas nya man adoperade mig
och behandlade mig precis som sin egen dotter. - Jag har varit sjöman och aupair.
- Jag hatar sjukdomar och råttor,men älskar hundar och katter,
fast katt får jag inte ha för maken.
• 1 Anna http://nellymammansnyaliv.skyrock.com/
• 2 Lotta http://cancerlotta.blogg.se/index.html
• 6.Ulrika http://ulricasboxofchocolate.blogspot.com/
• 7.Enbart http://enbart.blogg.se/

Till solen
till landet uppe i norr.
Idag tog hundarna och jag en lång promenad.
Det ÄR jobbigt att gå uppför i snö,
men jätteskönt att få upp ångan.
I fredags fick jag en tid till sjukgymnasten.
Jag skall träna upp min vänsterarm som plastikkirurgerna
pajade för två år sedan.

Till sjukhuspersonalen
Herre,jag kämpar med sviterna av min sjukdom.
Och så jag ser hur sjuksköterskor,undersköterskor och
läkare kämpat och kämpar för mig och min hälsa.
Tack Gud för dem alla.
De är så goa och snälla.(med undantag för ett fåtal).
Hjälp mig att visa dem hur mycket
jag uppskattar deras vård om mig.
Tack för att de finns för mig.
Och tack Gud för att du finns för mig.
AMEN

Dom Helder Camara
att säga "nej"
så att det nästan klingar som "ja"
och aldrig "ja"
så att det nästan klingar som "nej".

Högvinst
Berg o dalbana,fast jag gillar ju när det rör på sig.
Man hisnar nästan.
Igår drog jag en högvist på JK.
Jag blev utskriven och behöver aldrig mer åka dit.
Det blev tack och avskeds föreställning med många goa kramar,
från läkaren,sköterskan och övrig personal som jag
har haft kontakt med i 4 år.
Jag blev så lycklig,nästan rusig
Efter besöket på JK gick jag in på plastikkirurg mottagningen.
Jag skulle ju ha fått en operation under hösten 09.
Koordinatorn kunde inte ge annat besked än att det är läkaren
själv som bestämmer vem och när han vill operera.
Så nu är det en läkarkontakt mindre. Jag har kvar kontakten
med ÖNH och Käkkirurgen ytterligare minst 1 år.
När det gäller Plastiken,
så vet jag inte när man kan räkna det som färdigbehandlat.
Fick även veta,att om och när jag får kramp i halsen,
så skall jag åka in till Sahlgrenska om det varar över 12 timmar.
En ÖNH-läkare måste kika i halsen innan jag kan få en där
suppen som gör så att krampen släpper.

Resultat av stormöte
darrande av skräck.
Usch så otrevligt.
14.20 var jag på plats.
Trodde jag skulle få vänta,men i ett rum satt redan fackrepresentanten
och kommunens rehabhandläggare och pratade.
Rehabhandläggaren lämnade oss så att vi kunde tala ensamma en stund.
Efter cirka 15 minuter med fackrepresentanten så kallades
övriga deltagare in och döm om min förvåning.
Ingen personalchef och ingen vård&omsorgschef bara
ytterligare en rehabhandläggare.
Va sjutton oroade jag mig för?
Vi la korten på bordet och kontentan av mötet blev följande.
Glöm omprövningutredning för kommunen vill bli av med mig.
Fakta,men så är det och det har jag nog vetat ett bra tag.
Alltså kommunen vill köpa ut mig.
Prislappen ligger på ytterligare 7 månaders lön plus semesterersättning,
antingen i klumpsumma,vilket innebär att jag blir arbetslös direkt
och får anmäla mig till AF den 1/2,eller att jag erhåller betalt per månad
till och med augusti ut och sedan blir arbetslös.
Pest eller kolera typ.
Nu skulle facket kolla upp huruvida jag kan stämpla a-kassa eller ej?
Allt skall vara klart till den 29/1.
Sedan har maken fått tid för operation.
Äntligen!!!!!!!!!
Han skall på inskrivningssamtal den 28/1 och läggas in den 31/1,
för operation den måndagen den 1/2.
Så det är mycket nu.
I morgon skall jag iväg till JK Sahlgrenska sjukhuset
och träffa onkologen.

Stormöte
Jag får ju med mig en representant från facket,
men jag har aldrig träffat henne. Hon arbetar med
just sådana frågor regionalt här i SSR Väst,så hon vet
nog vad hon talar om.
Med från kommunen är personalchefen,chefen för vård/omsorg,
samt en tjänsteman från personalkontoret och så lilla jag.
Jag känner det just så,LILLA JAG.Gillar inte att vistas
bland alla höjdare.
Det har jag aldrig gjort.
Det har väl med min arbetarbakgrund att göra.
Minns så väl när jag städade på GP och chefen arbetade över.
Då fick man städa allt för att sedan invänta att chefen arbetat
klart innan man kunde ta hans rum.
Om jag orkar så skall jag skriva senare idag
och berätta hur det gick på mötet.

Vårstädning
för då kan jag vara utomhus när våren väl kommer.
Ja jag vet att det är lite tidigt och att vi befinner oss
i smällkalla vintern.
Idag skall jag ringa min arbetsgivare och lämna besked.
Hur skall jag kunna lämna något besked då jag inte fått
tag i någon från facket?
Dom verkar omöjliga att få tag i.
Usch det här kan ingen människa må bra av.
Det känns som att hänga i luften utan fallskärm.
Situationen gör mig helstressad.
En kul grej kan jag komma med. Det handlar om det stora projektet.
Vi skall tilläggsisolera och klä om huset samt byta ut alla gamla fönster.
Att få nya förster skall bli skitskönt.
De som vi har nu har suttit där de sitter sedan huset byggdes 1969,
alltså över 40 år.
De är bara så gamla och repiga och svåra att putsa.
Panelen på huset skall bli stående istället för som nu liggande.
Det som nu är svart skall bli vitt.
Det blir ett litet rött hus med vita knutar.
Två av de sex fönstren i vardagsrummet söderut skall tas bort.
Det räcker gott med fyra sådana stora fönster,
plus att vi har 4 små fönster mot öster.
Igår kom jag iväg till Jaansons och fotade deras gran.
Det var i grevens tid för idag åker den ut.
Jaansons har de allra finaste kulor i granen.
Vissa av dem är över 60 år gamla.










En bråkdel av grannlåten.

Jobbigt nu..........
Mår bra.Städar som en idiot.


Is
här på Muleås är det precis tvärtom.

Is är kall.
Kärlek är varm.


Denna el
Denna gången var det en helt annan fas som slutade
fungera. Ner till elskåpet och byta huvudsäkringar,
sedan kolla alla säkringar inne i huset utan att hitta
felet.
Jag tog pulkan och åkte iväg till Dalakällan och hämtade vatten.
Det gjorde jag två gånger,för det var så himla kul att åka pulka.
Frågade Frida idag om vi inte skulle gå bort till Birgerssons
och åka i den bra backen där. Frida bara skrattade och sa att
då skulle vi vara tvungen att ta med oss ett barn som ursäkt.
Elvira hade varit toppen att ha här idag.
Vi kunde inte åka själva för då skulle dom nog ringa efter
psykjouren. Kanske skulle vi bli tvångsomhändertagna.
Hur som helst så har vi fått tillbaka elen nu.
Det visade sig att eftersom vi ligger i slutet på nätet
så har vi lägre spänning,
om de tidigare i nätet använder mycket ström.
Nu skall dom gräva upp och lägga en ny ledning.
Sedan höjde de upp amperen från 16 till 20 amper.

Informativt möte
Det blev ett väldigt bra möte,
där jag fick med mig en hel del förslag att tänka igenom och ta ställning till.
Vill inte utveckla det riktigt ännu men lovar återkomma senare i frågan.
På måndag skall jag dock kontakta facket och rådgöra med dem innan
jag går till beslut.
Rådgör även med min familj i frågan så klart.

- 10 grader
Så här kallt har det inte varit på många år.
Måste ju gå en sväng med hundarna ändå innan jag åker
iväg till min arbetsgivare.
Håll en tumme,eller två för mig för nu behöver jag det.
Jag blir alltid lite orolig när jag skall träffa min arbetsgivare,
eller en representant för arbetsgivaren.
Visst dom har ju varit jättebra de senaste månaderna,
men kommunen ger mig ångest. Bara blotta tanken
får jag ångest av. Det hänger ju ihop med tidigare dåliga
erfarenheter.
Jag vet ju det,men den vetskapen hjälper inte ett skit.

Grrrrrrrr
Det var väl så att jag råkade trycka på fel knapp av bara farten.
Så nu gör jag ett nytt försök.
Får se om jag kommer ihåg vad jag skrev förra gången.
Jo idag har jag frossat i fett och protein och vitaminer.
Jag köpte mig en frukt och grönsakspress.
En sån där som man stoppar i frukt eller grönsaker och så kommer det ut
frukt eller grönsaksjuice.
Jag provade med morötter idag och det var jättegott.
Den maskinen skall bli välanvänd.
Totte har varit här idag,så det blev en stärkande promenad i vintersolen.
Totte sträckte ut ordentligt.
Det är en ren fröjd att se honom springa över
de snöklädda ängarna och åkrarna.
Ingen av våra hundar har en suck av en chans att hinna med honom.
I morgon kommer han tillbaka.
Efter att Totte och Frida åkt hem så kom Qwinny.
Hon är ofta här nuförtiden.Var eller varannan dag blir det.
Idag hade hon nog varit ute med husse eller matte för hon hade
reflexvästen på sig,så hon hade nog lämnat dem för att besöka oss.
Så hon följde med mig och våra hundar för att hämta posten.
Så lekte hon en stund med Olle och Otto för att sedan gå hem igen.
I morgon skall jag träffa arbetsgivarens personalrepresentant.
Hon ringde igår och drog en hel massa saker.
Då jag inte var i form då jag hade den där krampen i muskulaturen
i matstrupen och var på väg till sjukhuset,så framhävdade jag att jag
ville ha en träff tillstånd.
Hon hade en del förslag till mig som jag måste få ta del av och förstå
ordentligt,innan jag kan fatta något beslut.
Jag tittade på uppdrag granskning igår och det vara skrämmande.
Att det nya systemet går så hårt och omänskligt fram att människor tar
livet av sig.
Regeringen blev varnade för att det fanns en mycket stor risk för att människor skulle
ta livet av sig efter att de nya bestämmelserna trätt i kraft.
Och nu har så skett,men det kanske var regeringens avsikt.
Då har de ju gjort en stor besparing för samhället.
Om man är 27 år eller 62 år har ingen betydelse
när det gäller FK,s nya reglemente
En liten fråga? Om du är en arbetsgivare,vem skulle du anställa.
En pigg 27 åring eller en totalt utsliten 62 åring?
Vad är det för samhälle vi fått?

Akutbesök
Fick vänta en halvtimme,vilket ju inte var så farligt.
Kom så in till en läkare som jag aldrig träffat förut,
men så blir det ju när man åker akut.
Han tittade in i halsen men såg inget så då ville han ge bedövning
innan han skulle ner med den där kameran.
-Skall det vara nödvändigt,tyckte jag?
Han blev lite ställd såg jag.
-Okej vi försöker utan bedövning då,så får du säga ifrån om det gör ont.
Sagt och gjort.
Inte gjorde det ont inte.
Fast han såg inget hinder,bara att jag var lite svullen och röd.
Å andra sidan kommer han bara ner till ärret efter traktomin
och det är precis nedanför detta som det blir "stopp.
Så jäkla typiskt,tänkte jag.
-Vi kommer nu att ge sig en supp som verkar avslappnande på
muskulaturen i halsens organ. En Stesolidsupp.
-Men det är ju lugnande,sa jag.
-Men det är den behandling som vi vet kan hjälpa,sa doktorn.
-Fast jag kör bil,sa jag.
-Du får ta suppen och vänta 1 timme först så får vi se hur det fungerar.
-Okey då.
Jag tog suppen och väntade min timme och trot eller ej men jag blev bra.
Det visade jag fått bort proppen med fläsklägg,men att muskulaturen i matstrupen
krampat och nu hade Stesoliden gjort att krampen släppte.
Så fick jag två närningsdrycker,kaffe och vatten och fick åka hem.
Jag bad om att få ett recept på några sådan där bra suppar,
fast det ville han inte skriva ut.
Jag kunde blir missbrukare,sa han.
Nästa vecka skall jag till onkologen så då skall jag be henne om det.
Nu får jag endast äta flytande föda veckan ut,så halsen får
en chans att läka lite.

Trötter
Klockan 8 i morse ringde jag ÖNH på Sahlgrenska,för övrigt mitt andra hem.
Jag fick en tid klockan 14. Visserligen kunde det bli lite väntan,men so what.
Jag måste ju kunna äta och dricka.
Efter att ha ringt och bokat akuttid,så gick jag och la mig igen och låg till lite över 9.
Det hör inte till vanligheterna.men jag är helt matt.
Nu får vi bara hoppas att de kan laga matstrupen illa kvickt.

ÖNH
Så här kan man ju bara inte ha det.
Nu har jag inte kunnat äta något på över 1 dygn.
Det är skitjobbigt.
Jättehungrig,men kan inte svälja ner något.
Världens effektivaste men jobbigaste bantningskur.
Fast jag behöver få i mig mer vätska oxå,känner jag.
Jag blir så TRÖTT.

Sår i halsen
men kaffe kan jag dricka,tack o lov.
Det är väl inte så käckt att peta ner tandborsten i halsen,s
om man gör med toaborsten i toan,men va sjutton gör man
när det är helt tätt och inget kommer vare sig mer eller upp.
Ja nu är det näringsdrycker som gäller.
Nästa vecka skall jag till onkologen så det får vara tills dess.
Förhoppningsvis löser det sig själv innan nästa vecka.
Idag har jag städat bort julen och varit ute i solen med hundarna.
Vädret går inte att klaga på iallafall.
Så har jag städat i två garderober och kastat bort en massa skit.
Skiten med halsen gör jag allt för att glömma bort.

Bara otur
Det började bra.Vaknade tidigt glad som en lärka i vårsolen.
Ja solen kom allt fram idag med och -9 grader.
Åkte iväg till Kungälv för att trimma Olle.
Nu är det januari det märks i plånboken.
Det blir dyrt med julklappar även om man lovat och svurit att
inte köpa så många julklappar.
Okey maken hade ju pengar på kontot så han skickade med sitt bankort,
men jag fick inte ut några pengar på bankomaten.
Ringde maken som sa att det finns så och så mycket pengar på kontot
så det måste vara fel på bankomaten.
-Gå in i affären och handla och betala med kortet.
Sagt och gjort så gjorde jag. Då visade det sig att jag hade men mig fel kort
och således angav fel kod. Det löste sig med att jag angav rätt kod till rätt kort.
Sedan åkte jag till Swedbank för att ta ut pengar på minuten.
Då svalde minuten kortet.Jag knallade in i banken men fick till svar att
det var personligt så maken och bara han kunde fixa ett nytt kort.
Så det var att åka hem till Ryk och hämta ett annat kort och så tillbaka
till Kungälv och lösa ut Olle. Över 5 mil tur och retur.
Hej å hå.Jag älskar att köra runt.
Jag fick tag i rimmad fläsklägg så gott,tänkte jag och köpte kålrot oxå.
Väl hemma kokade jag fläskläggen och gjorde rotmos.
Jag har längtat efter fläskkött.
Julskinka har ju inte varit att tänka på ens.
Sätter oss för att njuta av maten och vad händer?
Jo jag sätter i halsen förståss och kunde inte fortsätta att äta.
Nu har det gått 4 timmar och stoppet i halsen är kvar.
Jag får försöka stoppa tandborsten i halsen för nu är
jag kaffesugen.
Så summa summarum idag har varit en skitdag.
Om jag hade vetat det när jag steg upp i morse,så hade
jag vänt mig om och inte gått upp ur sängen idag ,det är ett som är säkert.
Allt jag gör går galet idag.

Internets betydelse
Vad Internet kan vara nyttigt och bra.
Jag skrev lite om strömavbrottet,såväl här som på facebook.
Då fick jag ett tips från Martin Björkman,som var sonens klasskamrat
under hela grundskolan.
Martin tyckte att vi skulle ringa vårt elbolag,
och be dom mäta om vi hade ström på samtliga faser.
Det hade vi tydligen inte så elverket avhjälpte felet.
De kom dessutom hit jättesnabbt och mätte propparna.
Det var en 10 amper som gått sönder oxå.
Det gick inte att se på proppen,utan var tvunget att mäta sig fram.
Jag får då säga att det är så himla mycket enklare med mätverktyg.
Jag hade ju skruvat ut varenda propp,utan att hitta någon som var trasig.
De hjälpte även till att få igång vattenpumpen.
Det är kylan som gjort att vi blev av med strömmen.
Alla använder mycket ström nu och då blir det överbelastat ibland.
Denna gången var det ingen mus som bitit av någon ledning.
Fint att ha vatten igen.

Jaha...........
Precis när maken skulle grädda våfflor och jag skulle gå kvällspromenaden igår så försvann strömmen,partiellt.
Alltså hur konstigt som helst. En del av huset blev mörkt.
Tvättmaskinen,diskmaskinen,varmvattenberedare och vattenpumpen borta.
Typiskt att sådant händer på helgen då man inte kan få tag i en elektriker.
Jag provade med att kolla samtliga proppar,men där fanns ingen trasig sådan.
Fast jag har en misstanke om att det är en mus som bitit av en elledning och sådant kan jag ju inte fixa själv.
I morgon blir det till att ringa till en elfirma så de skickar hit en elektriker.
Vatten har jag varit och hämtat vid Dalakällan.
Den fryser aldrig oavsett hur kallt det blir ute och det är ju bra.
Duscha kan man ju åka upp till Frida och göra och mat kan vi ju laga på
vedkaminen.

-16 grader
Än sak är då säker iallafall,mördarsniglarna gillar inte kylan.
Hurra då kanske vi slipper dem till våren.
Så det finns glädjeämnen i precis allt.
Ja precis allt,även cancer,som sagt.



Synd bara att man måste ha det RIKTIGT JÄKLIGT för att inse hur underbart man har det.
Livet kan vara en paradox.

Tovad Lagotto
Jag vill inte gå ut och Olle vill inte gå ut,men Otto vill.
Det är så jäkla kallt,men det är väl bara att ta på sig och knalla iväg.
Solen skiner iallafall så det kanske inte är så farligt.
Jag köpte en tovad Lagotto av en kennelägare igår.
Den var så söt,tyckte jag.
Här kommer ett lite foto på en hund som man inte behöver gå ut med,
vilket kan vara att föredra när det är -15 grader mitt på dagen.

Mydog
Jag ägnade stor del av tiden med att titta på hundutställningen. Följde naturligtvis Lagotto ringen från början till slut. Kikade även på lite andra utställningar bland annat Portugisisk vattenhund,en sådan som USA,s president Obama har. Jag vet inte ja,visst är jag partisk när jag säger att Lagotton är sötare,men det tyckte jag.
Sedan kollade jag på brukshundar som tullen har. De visade hur dessa hundar arbetar.
Vidare såg jag servicehundar. En hund kunde hjälpa sin handikappade matte med att plocka upp saker hon tappat,ta ut tvätt från tvättmaskinen,larma om matte ramlat samt en massa fler saker.
En servicehund är oersätterlig för en handikappad.Förutom det underbara sällskapet som man får av en hund så kunde servishundarna utföra i princip vad som helst. Det var imponerande.
Så var jag och kollade och pratade med folk på rasklubbstorget. Längst stannade jag vid Lagotto ståndet.Konstigt va.
Så gick jag runt bland mässförsäljarna. Hittade en jätteskön jacka med fuskpälsfoder,raggsockor till maken samt lite annat smått och gott.
På hemvägen åkte jag inom IKEA och inhandlade lite nya glas och doftljus och lite andra smågrejer.
Gissa om jag var trött när jag kom hem. Ljumskarna och fötterna värkte men det var det värt.



Hundar i snö
Visserligen gick vi ingen lång sväng idag på grund av kyla
och Olles ålder. Ja det var väl inte hela sanningen.
Jag ville inte gå så långt jag heller.
Det snöade och blåste svinkallt.
Otto retade Olle som han lyckades få att jaga han.
Vid ett tillfälle missbedömde Otto situationen och hamnade i diket
där hela han försvann i snön.
Det såg riktigt roligt ut.
Sedan jagade Olle Otto minst 10 minuter så de fick
sin motion iallafall.
I morgon skall jag åka till Göteborg och njuta på My Dog.
Det är ju en stor hundutställning som varar från torsdag
till söndag.

Inte så illa iaf
Kanada förlorade ju till USA som tog guldet och eftersom
Sverige förlorade till just USA så får jag väl anse att det
var okej att ta bronset.
Men det är något visst med nordamerikaner och ishockey.

Fimbulvinter
http://www.ne.se/fimbulvinter
Nu är det nästan så att jag tycker det är lite kallt ute.
-12 grader och nordostan här på västkusten är väl
som -25 i norrland.
Ännu har det inte frusit i växthuset men om det blir ännu
kallare så vet jag inte. Vi har ju värme på så det kanske
funkar?
Idag var vi och hälsade på Agnes,hon blev så glad.
Olle gav upp och gick hem. Jag ropade på honom men han hade
styrt kosan hemåt och vände sig inte om ens,trots att jag ropade
GODIS. Enligt maken hade han varit hemma en timme innan
Otto och jag kom hem. Väl hemma blev vi välkomna av en
glad Qwinny så Otto fortsatte att leka. Otto är sannerligen
en flickornas Laban han.

Jag älskar vintern

Hemma

Snömannen.
Fler bilder från dagens promenad finns på facebook.

Småkronornas tunga förlust
Tyvärr kom de till korta mot USA inatt. Min brorson frågade mig
om jag visste varför nordamerikanska lag är så bra,typ Kanada
och nu oxå USA,så sa jag,att svenskarna "drillas" inte på samma sätt.
Dessutom är det mer av en livsstil over there med hockey.
Visst i USA och Kanada med för den delen, finns det flera att ta av,
men enligt mig handlar det inte bara om det. Man kan ju ta en annan
sport,till exempel,längdskidor och Norge.Norge har ungefär 4 miljoner
invånare och ändå är de allra bäst i hela världen och har varit så
alltid.
Det blir nog Kanada som tar guldet men min väninna i Kanada
sa att kanadickerna haft lite kämpigt i den tidigare matchen mot USA.
Nu blir det bronsmatch mot Swiss, (inte marängsviss) imorgon.
Kommer bara inte ihåg stavningen.
Schweiz,nej inte så heller.
Det ser inte rätt ut.
Sedan igår har det varit nollgradigt men enligt SMHI är det bara
tillfälligt. Det skall bli kallare igen om några dagar.Hoppas det
stämmer.

Överskottenergi
Den har jag använt till att städa där man inte vanligtvis
städar så värst ofta.
Det behövdes kan jag lova. Tur att man får lite extra
energi ibland så det blir gjort.
Varje dag har jag hittat ett nytt ställe i huset som behövde städas.
Men för att få hela huset genomgånget behövs mycket av den varan.
Ännu är jag inte klar uppe och så har jag hela källaren kvar.
Där har jag inte ens börjat.
Det kanske är det härliga kalla vädret med sol som fått igång mig.
Långa stärkande promenader med hundarna i vintersolen gör
gott för både kropp och själ.

Mysigt
Just nu har jag en period då jag inte behöver mer än 6 timmars sömn.
Somnar strax efter 24 och vaknar klockan 6 och kan inte somna om.
Jag går upp och kokar kaffe och tänder doftljus och sätter mig och myser.
Laptopen i knät eller en bok.
Det är dagens bästa stund innan alla vaknar och dagen tar vid.
Det är så stilla och lugnt och alldeles kolsvart ute.
Jag börjar bli lite småfet nu då jag gått upp i vikt.
När jag vägde som minst vägde jag inte mer än 47 kilo.
Nu väger jag 54 kilo.
Bra att ha lite att ta av om det skulle bli dåliga tider.
Inatt har det snöat 5-7 cm.
Det är skitbra för då är det inte så halt ute.
Den värsta kylan har lagt sig.
Nu är det precis lagom cirka -5 grader.

God fortsättning
Otto reagerar inte alls på smällandet.
Han ville gå ut 10 minuter i 12 men det fick han inte för mig.
Den rädda hunden,så orädd för smällandet.
I övrigt är han ju rädd för det mesta.
Ja rädd är väl inte ordet,men osäker är kanske ett bättre ord.
Jag fattar nada.
I Finland har det hänt en ny tragedi.
6 döda.
Undrar varför man inte blir förvånad länge.
Det händer mycket sånt i Finland.
Hur är det med vapenlagarna i Finland egentligen?
